Johanna Nilsson

Jag är Leopardpojkens dotter av Johanna Nilsson

Hennes debutbok Hon går genom tavlan, ut ur bilden, en av de bästa böcker jag läst. Har även läst hennes fjärde bok, Konsten att vara Ela. Jag är Leopardpojkens dotter är en av hennes senaste böcker och mer en berättelse om hennes farfar & farmor, pappa och hans syskons liv i Afrika. Boken var inte mycket mer än ok. Själva historien var bra, men tyvärr så blev den lite seg.

Den handlar som sagt om hennes farfar & farmor som är missionärer i Afrika, som lämnade deras barn och led helvetets kval och ångrade sig och kände skuld, men ändå stannade ute på fältet, ty det var Guds vilja och handlade samtidigt om deras barn som blev lämnade för Guds skull. "Jag är leopardpojkens dotter är en berättelse om den kristna övertygelsen och kallet att hjälpa utsatta människor till ett bättre liv. För de vuxna missionärerna var det ett meningsfullt livsval, men för deras barn som fick tillbringa långa perioder på internatskolor var barndomen inte alltid en dans på rosor. Med hjälp av brev, dagböcker, fotografier, egna och andras minnen, målar Johanna Nilsson upp en färgsprakande och avslöjande bild av sina farföräldrars missionärsliv i Kongo under första halvan av förra seklet. Fram träder en samling levande och kärleksfulla släktporträtt, men även en hjärtskärande berättelse om hur valet mellan Gud och familjen så starkt kom att prägla deras och kommande generationers liv."